Lätt Kollaps

Fredag. Detta var en fruktansvärd dag. Vi hadde inte kunnat sova på HELA natten. Så jag var sjukt trött och mådde illa, och självklart inträffar detta på den dagen då vi ska vara i skolan klockan tio på morgonen. Ingen frukost för mig, sen gick vi.

Fredagar har vi bara en lektion, History of costume, som då håller på fram till ett. Jag och Ditte kommer i tid till skolan, letar reda på den sal vi ska vara i och sätter oss sedan att vänta utanför. Jag försöker att dricka vatten lite smått, men det smakade verkligen vidrigt.

Sen kommer vår lärare och släpper in oss. Jag och Ditte försöker hitta några platser lite längre bak, vi är så fruktansvärt trötta båda två och vill inte sitta som ett par hösäckar mitt framför läraren. Precis när vi satt oss och uppropet har börjat känner jag plötsligt "näe, jag kommer att kräkas", varpå jag nästan slänger mitt anteckningsblock på Ditte och rusar ut ur salen.

Jag kräktes inte, men så ont i magen som jag hadde då, det har jag inte haft på åratal. Går tillbaka till lektionen sätter mig ner och försöker bara slappna av medans jag driver in och ut i tankarna (jag kan erkänna att jag inte hörde så mycket av vad som sas under den lektionen).

Själv fattar jag inte, så här i efterhand, varför jag inte bara gick hem när jag mådde så illa. Istället sitter jag och bara lider i tre timmar utan att egentligen få ut något av det.

Skolan är i alla fall över och det är dags att gå hem. Hittills har jag ju då inte ätit något på hela dagen, så när vi kommer hem gör vi mat. Tortellini med ost på och lite sallad, detta är standard för oss nu. Det var fruktansvärt att äta, även om det sakta men säkert gick ner så var det inte trevligt nånstans.

Efter maten går jag och lägger mig, kändes som jag skulle tuppa av annars. Jag sover i ungefär en och en halv timme. När jag kliver upp känns det i magen som om jag precis har ätit, alldeles full och uppsvullen, men jag mår bättre.

Jag och Ditte går en sväng till snabbköpet, köper lite juice, bröd, smör, ost och vi bestämmer oss för att fira att skolan har börjat på riktigt, så vi köper oss lite öl också. Unna oss, en gång.


Ett tag hadde vi väldigt trevligt.


Tills det att jag få lite lätt munchies och sätter i mig en macka. Ungefär där dömmer jag mig själv till ett fortsatt stadie av fruktansvärt illamående.

Jag har druckit en och en tredejedels öl, jag är inte alls onykter, men som sagt, jag måste lyssna på min mage när den har protesterat SÅ högt hela dagen varje gång jag har försökt äta något.

Det tänkte inte jag på, och fick sålunda stå mitt kast. Inte mer än tio min efter att sista tuggan svalts hänger den här kvinnan inne i badrummet och prisar porslinsgudarna för allt vad hon är värd (jag tror till och med att vattnet jag drack på morgonen kom upp igen, jag hadde inte tagit upp NÅGONTING).

Sen sov jag, hårt...