Då var det klassresa på menyn.
Var uppe med tuppen och stod på busshållplatsen, redo för avfärd i gryningen. Det var en fin morgon, såg ut som det skulle bli bra väder. Jag var lite lätt nervös, som jag alltid är när det gäller längre resor, men, som alltid, blir jag lugn igen bara jag kommer iväg.
Såg väldigt mycket fram emot att träffa alla igen, men nog skulle jag sakna skolan. Bussen kom i tid och det bar iväg mot Kalmar. När jag kom fram var det första jag gjorde att trava iväg till Baronen. Utanför där finns en automat, där man kan ta ut Euro. Tog ut 40€ och hoppades på att det skulle räcka ett tag.
Gick tillbaka till stationen, och som förutspått, så var min oro bort, ersatt med en mysigt förväntansfull känsla. Det dog dock av lite allt eftersom tiden gick medans jag var tvungen att vänta på det där djävla tåget. Det var inte kul. Ville bara komma iväg. Men men, den som väntar, och allt det där. Tåget kom i alla fall tillslut.
Första etappen avklarad (Skogsby-Kalmar), och nu var det dags för del två. Tåg mot Linköping. Veolia Trasport var vad som skulle ta mig vidare på min färd. En riktigt ful gammal sak. Röd och rostig. Skulle byta i Linköping, för att sedan fortsätta mot vår kära huvudstad.
Ett av stopen på resan var ett litet samhälle vid namn Blomstermåla, och när jag sitter och väntar på fortsatt färd landar blicken på en av byggnaderna utanför. Sopbils- och Industrimuseum. Döpt till Gula Villan. ’Va fan, det är ju mitt hus!’ Var tvungen att ta en bild.
Resterande tågresa var rätt så händelselös, förutom att jag började frysa som fan om fötterna. 10.54 var tiden som satts för vår ankomst till Linköping. Mitt anslutningståg skulle avgå 11.00. Bytet gick enkelt och smärtfritt och jag var nu på väg mot Stockholm.
Var osäker på hur jag skulle ta mig från Centralstationen till dit min klass skulle befinna sig. Fick hjälp av en vänlig medpassagerare. Hon pendlade tydligen ofta och visste precis hur jag skulle göra för att ta mig vidare.
Hade pratat med Johanna dagen innan och fått veta att de antagligen skulle befinna sig på nationalmuséet, så det var meningen att jag skulle hoppa på en buss när jag kom fram, men först ringde jag Johanna igen. Tur det, för de var inte alls kvar, så då fick hon guida mig genom stan för att hitta rätt.
Hon stod och väntade på mig, de andra hade fortsatt vidare, så det blev en snabb marsch genom stan för att komma ikapp. Vi hittade dem på ett galleri. Jag var SÅ trött. Klockan var vi det laget lite efter halv två på dagen och jag hade inte ätit något på hela dagen. Vi gick omkring och kollade lite i galleriet, sen gick jag, Sara, Greta, Massih, John och John (KII) och åt. Det blev indiskt, var väldigt gott. Även dagens första kopp kaffe inbefann sig, och jag började äntligen känna mig som något som kan liknas vid en människa igen. Det blev dags att försöka ta sig till båten, så vi knatade iväg.
Blev lite trubbel vid tunnelbanan, alla hade redan sina biljetter, men jag var tvungen att köpa, så jag hamnade på efterkälken och när jag väll kom ner på perrongen, var de andra borta. Jag ringde John och kollade vart jag skulle. Hoppade på tåget, men efter ett par stationer fick jag för mig att jag åkte åt fel håll, så jag hoppade av igen. Visade sig att det VAR rätt tåg, så jag fick vänta en stund och sedan hoppa på ett annat som åkte åt samma håll. Jag svär, sånt här händer BARA mig. Jag kom i alla fall fram till rätt hållplats och började därifrån försöka orientera mig ut ur tunnelbanan. Ringde igen för att kolla var de var. Visade sig att jag hade gått åt fel håll, men jag kom ändå ut på samma torg som dem och behövde då bara korsa för att än en gång bli en del av gruppen.
Vi gick mot busshållplatserna, i hopp om att kunna ta bussen till färjan. Där stöter vi på några andra av våra egna. De skulle gå, var inte så långt till bussen. Så vi hakar på.
Alla samlades inne på terminalen och vi fick våra biljetter av Kristina. Jag, Johanna, Jeanette och John skulle dela hytt. Vi bordade och lokaliserade våra hytter. Vi bodde på däck 2, LÄNGST ner i båten.
Vår båt.
Efter att ha lämnat av packningen och fräschat upp sig lite grann gick vi upp till bardelen och tog oss en öl/drink och tittade ut när vi lättade ankar och lämnade hamnen. Vi satt och surrade ett tag, men sen började känna av dagens resor och bestämde mig för att dra mig tillbaka för att vila en stund. En snabb avstickare på TaxFree för att kolla läget, men bestämde mig för att spara det till senare.
Väl inne i hytten kröp jag upp i min säng och ställde larmet på telefonen, vi skulle ha samling lite senare, ville inte bli sen.
Vaknade av mig själv efter en stund och bestämde mig för att gå tillbaka upp. Gick till baren och köpte en cider och försökte lokalisera resten. Hittade dem festandes i en av hytterna.
Vi blev kvar där ett tag. Sedan gick jag, Linus och Massih upp igen. De skulle äta och jag drog mig mot TaxFree.
Senare var det möte och vi blev informerade om programmet av Kristina och Sofia. Vi fick även en bunt papper, som de tyckte vi kunde läsa igenom. Sen var det fri lek.
Jag och Jeanette hamnade åter i våran hytt för lite förfriskningar och tjejsnack. Vi blev där ett tag med hämtades sedan upp av några klasskompisar och det bar iväg upp till baren igen, där vi blev kvar resten av resan (den vakna delen).
Det dansades, det dracks och det surrades hela natten. Det bjöds på ABBA-show och vi träffade en massa roliga människor och bara hade SÅ kul. Jag var sist tillbaka till hytten när det var dags att knyta sig.
Jag var helt slut. Hade varit vaken sedan fem på morgonen och det kändes verkligen i kroppen.
Så, det var dag ett det.
Ett litet urplock från kvällen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar