Vad heter delen mellan det djupa och grunda av poolen?

Allt igenom en väldigt bra dag faktiskt.

Har egentligen inte gjort så mycket.

Kontakt med hemvärlden, var väll det största som hände mig idag. Låter inte som så mycket, men det gjorde helt klart min dag, utan tvekan. Saknar alla där hemma så mycket så jag håller på att gå sönder. The gospel truth.


Har ont överallt. I kroppen, själen och, framför allt, hjärtat.

Kroppen, för den krampar konstant. Fötter är värst. Får så ont vid de underligaste tillfällen, tittar ner och ser bara konstigt formade klumpar vid knölarna. "Är det inte där mina fötter borde vara" var min inledande reaktion den första dagen, för de såg verkligen INTE ut som några fötter jag sett förr. Totalt senadrag, i bägge bärendebyggnader. Vet ej varför, men de gör så.

Själen, för den gör sitt bästa för att jag inte ska komma bort. Agerar som något slags dragplåster för hjärta och hjärna. Vanligtvis kan detta skapa problem, men nu för tiden är det mer som den bara ser till at hjärna också finns med i bilden. Hjärta styr ALLT. Från. och. med. NU. Inget annat tillåts. Då kreverar jag.

Hjärtat...ja, hjärtat... Det skriker.

Av sorg, för den förlust jag, än en gång, går igenom.
Av lycka, för vad jag kommer återfinna.
Av hopp, för framtiden... Den jag aldrig trodde jag skulle få se.
För så mycket, som jag inte ens kan ge ord till än.

Är det något jag vet, så är det, att mitt hjärta vet ALLT.
LÅNGT innan JAG gör det.
Hjärna brukar vilja ha (och FÅ ett ord med i spelet), men inte nu längre. Det är en ensam herre på täppan just nu. Detta kommer bli ett jävla nystan att reda ut när jag kommer hem, men jag kan verkligen inte ta det nu.

Vill, inte bara överleva, utan LEVA denna sista tiden. Värme, lycka, umgänge... Å senhem. Innan fler hinner lämna mig. Det är mitt mål. Alltid lättare att lämna, än attbli lämnad. Klarar nog inte mycket mer av den varan...

10 days...