Blev motbevisad, och är överlycklig.

Nu har midtearms kommit igång.



Först, Italienskan. SJUUUUKT svårt, men jag tror (tror tror tror) det gick bra. Fick totalt hjärnsläpp i början, men kunde slappna av, lite grann i alla fall, efter en stund, då gick det lite bättre att konsentrera sig.



När vi var klara och hade lämnat ifrån oss provet, så fick vi gå. Jag och Ditte blev klara ungefär samtidigt, så då gick vi och käkade. Vi hadde ungefär en och halv timme att fördriva innan det var dags för nästa.



Figurino. Vi hadde verkligen ingen anning om vad vi skulle vänta oss, det känns ju som inte som om vi gjort något ordentligt. Hur kan man ha midtearm på det?

Vi gick in och satte oss, och efter oss kom Patrizia, ritar upp tre rutor på tavlan och delar sedan ut ett papper med en figur på.

Hon går tillbaka till tavlan, nummrerar rutorna och ger oss instruktionerna att, på papper 1 ska vi rita upp posen vi fått, med alla stödlinjer, på papper 2 ska det vara bara kropp med mer detaljer (samma pose) och på papper 3 ska vi sätta på henne kläder, av valfri egen design (inga klänningar dock, för enkelt).

Jag tyckte verkligen att det var skitkul och jag lämnade in mina resultat och lämnade skolan med ett stort leende på läpparna. Svåraste provet (italienskan) över och glatt överraskad av figurino. Och i och med att man fick gå när man var klar så slutatde vi 16.00 istället för 18.00.

Jag och Ditte gick till Coop och handlade mat och lite smått att skämma bort oss med, för att vi tycker vi förtjänar det. ^-^

Hemma, storstädade vi och lagade sedan mat och bara njöt av resten av kvällen. Det var inte ens jobbigt att behöva fixa ordning allt inför Collezione-provet dagen efter.

Allt togs med ett leende. Känns bra igen och vi tog en promenad i kvällsolen och jag fick åter den känslan man hadde när jag först kom hit och bara trivdes med livet. Ditte kände det också och vi gick längs med gatan arm i arm och hadde inge bråttom någonstans.

Lyckan var med oss. DET är ovanligt för en måndag, vilket bara gjorde det hela ännu bättre.

Hets och stress (nr:200)

Midtearms på gång.

Vi är båda helt slut, och än är det bara förberedelserna.

När denna vecka är över, DÅ kanske man kan återgå till det normala (hoppas vi).

Jag kommer nog inte att skriva så mycket mer under denna tiden. Det får vi ta när det är över.

Klarar snart inte mer.

Jag måste hem, men jag vet inte om jag vill. Valet och kvalet....

Saknar...men...ja....som sagt... jag vet inte.

HATAR INGET GENSVAR!!!!!!!!!!!!!!!



Detta var för övrigt mitt 200:de inlägg...

Allt jag har att säga om den saken.

Okej.

Så jag orkar inte blogga om varje dag.

Jag har varit i Venedig, och det var UNDERBART!!!!
Å andra sidan FRUKTANSVÄRT när jag, än en gång, var tvungen att skiljas från dem.

I just fell in love with you all over again!!!!

Kan jag inte bara få gå och sova...

...Så det blir imorgon nån gång!!

Kostymhistoria, föreläsning på både engelska och italienska och uppvisande av förra veckas läxa.

Skrev ut mina tågbiljetter och fick en karta över Florens och utpekat för mig (jag kommer inte till centralstationen när jag kommer tillbaka) var stationen som jag hamnar på ligger, i förhållande till vart jag bor.

Hem hem hem....

Ditte går ju längre, så när jag kom hem satte jag igång och städade, och sedan satt jag på skype medans jag började förbereda för middagen.

Ditte kom hem, glad i hågen denna gång (det har hon INTE varit förr, efter denna lektion). Hon hadde pratat med sin lärare och fått arrangera om lite i hur hon skulle utveckla sina studier, för nu går de bara igenom sånt hon redan gjort.

Middag, Ditte på skype, medans jag packar för resan. Projekt Runway (yup, jag är fast) sen kortspel medans vi väntar på att nästa avsnitt ska ladda.

Imorgon åker jag!!!!!
11.37 går tåget och 14.17 är jag framme, då ska jag bara lokalisera de små liven.
FAN VA KUL DET HÄR SKA BLI!!!!!

Äntligen något att bli exalterad för igen. ^-^

Nu blir det mer Runway, sen ska jag sova.

Nu räknar jag bara ner.

Lördagen har ALDRIG varit så efterlängtad.

Jag ska till Venedig, ÄNTLIGEN, och bara få försvinna i vad jag älskar, mina vänner från öland.

Idag var det quiz nummer 2 i Italienskan. Var sjukt nervös, men ändå trygg i att jag gjort allt jag kunnat för att lyckas så bra som det är möjligt.

Det kändes i alla fall som att det gick bra. Denna gången inefattade det läsförståelse, mer bjöningar av verb (den biten hatar jag mest) och vokabulär.

Hur det gick? Time will tell.....


Två dagar till avresa.

Meningslöst. As far as school goes.

Ja, idag var verkligen den underligaste av dagar.



Det hela börjar med att vår Italienskalektion avbryts efter inte ens halva. Alessandra hadde något annat hon skulle göra, så hon var tvungen att gå. Men sen kunde vi inte gå hem heller, inte ens Ditte som skulle varit ledig denna eftermiddag.



Nej nej, det hadde bokats in att en känd designer skulle komma till skolan och hålla föredrag och det var obligatoriskt att komma dit. Så eftermiddagslektionerna var inställda och föreläsnignen började 15.30.



Jag, Ditte och Monique (en annan tjej från skolan) gick iväg och satte oss att äta lunch och bara fördrev tiden så gott vi kunde tills vi var tvugna att återvända.



Vi gick in och satte oss, i en fullständigt överbellamrad hörsal och så fort det började, insåg vi hur menninslöst detta skulle vara. Han snackade bara italienska, inget annat.

När vi suttit där en timme, så smet vi. När vi lämnat skolan bakom oss gick vi igenom vad vi förstått av vad som sagts. Det var nånting om en bil, han pratade mycket om svart och vitt och män och kvinnor, namngav några städer och någonting om hela världen. Det var summa sumarum av det hela.

Även idag var Ditte ganska låg och hon hadde även inte sovit så bra, så efter att vi gjort läxan och pluggat för vårt nästa italienskaprov (imorgon), så blev det blev lite mer pyssla om, te och Projekt Runway.

Och nu är det dags att sova.

Avsked är aldrig roliga

Tisdag, dagen som skulle skilja Ditte och Rebecka.

På morgonen klev vi upp tidigare än vanligt, gjorde kaffe och gjorde oss sedan i ordning. Vi hadde bokat en sista utflykt. Tillbaka till Cacine.

Bussen går från Duomo och när vi var på väg dit såg vi en sån där rolig stickad sak, runt stolpen.


Vi kom fram till Cacine, på en gång den här gången och strosade runt där i ett par timmar, den tar verkligen ALDRIG slut.

Sen när vi, tillslut hadde kommit så långt som vi kunde så bestämde vi oss för att gå in i parken bakom och gå tillbaka den vägen (inte lika mycket folk), men när vi klev ut mellan stånden så hamnade vi inte i parken utan på en väg, som gick precis där bakom.

Där hittade vi en busshållplats, som gick tillbaka till Duomo, så vi stannade där för att vänta, så kunde vi åka så slapp vi gå dit vi hadde hoppat av när vi kom.

Vi kom till skolan, köpte en macka och satte oss på terassen och åt frukost. Rebecka satt med på Italienskalektionen och hadde sin packning med sig. Bussen mot Pisa skulle gå vid fyra. Så, efter 'lunchrasten' var det dags för de förhatliga avskedet.

Rebecka gick åt sitt håll och jag och Ditte var tvugna att återvända in i skolan.

Andra lektionen var den med Marco. Denna gång var det textilvetande som gällde, så han stod och surrade om olika tyger och tog fram massa provbitar som vi fick titta på och klippa varsin bit av för att spara för eget bruk.

Fullt förståligt var Ditte ganska låg under resten av dagen och jag gjorde mitt bästa för att ta hand om henne lite extra. Vi drack varm choklad på kvällen, i våra sängar med datorn på en stol mellan och kollade på några avsnitt av Projekt Runway.

Sen kröp vi ner och somnade ganska fort båda två.

Rebeckas sista kväll

Kliva upp på måndags morgonar har aldrig varit en hitt. Lägg ihop det med en helg som denna, och du får tre väldigt trötta och slitna kvinnor.

För att göra saker och ting ÄNNU bättre hadde vi inte hunnit med hela italienskaläxan, vi hadde både uppgifter att göra i boken och sen skulle vi skriva ett brev på Italienska till någon hemma.

Jag valde att skriva till syrran, så nu måste jag bara få tag på hennes address så ska jag skicka det, å bara för skojs skull, ingen översättning. Så kan hon ha något att roa sig med när hon inte jobbar. ^-^

Vi gjorde i alla fall vad vi skulle och gav oss sedan iväg till skolan. Inget särskilt att raportera där förutom att vi var så borta på andra halvan av sista lektionen att ingen av oss egentligen visste vad vi höll på med.

Efter skolan gick vi till stationen, Rebecka behövde kolla vart hon skulle när hon skulle åka, nästa dag, och jag behövde veta vart jag skulle köpa biljetten till Venedig.

Sen strosade vi runt ännu ett tag och gick sedan tillbaka till den restaurang vi suttit vid, dagen innan och åt vår middag där. Det var inte alls dyrt och det blev MYCKET mat. Först fick vi en aptitretare (on the house) som bestod av en supergod ost som man kunde doppa i honung och en påse bröd, sen kom förrätten, Bruchetta med tomat, paprika, zuccini och något jag inte kunde identifiera. Sen kom varmrätten, Lasagne för Ditte och Rebecka och pasta penne med någon slags gojs, bland annat bacon och (lade jag märke till) vääldigt mycket chilli, till mig.

Och sedan kom kocken ut, med ännu en tallrik. Jag kommer inte ihåg vad den rätten hette, men det var typ ravioli och köttfärs (fast mycket godare då), detta också 'on the house', jag tror han gillar oss. Vi tömde alla tallrikar och sen var vi tvugna att sitta kvar ett bra tag innan vi vågade resa på oss (så FRUKTANSVÄRT mätta). Vi vankade hem efter det.

När vi kom in satte vi oss alla tre och hängde i köket tills det att det blev dags att krypa till kojs.

Än en gång, så dör vi i våra sängar.

söndagschill

Så kom då söndagen och vi tyckte det var dags att visa Rebecka lite mer av stan.

Vi drev runt och utforskade, visade lite ställen vi varit på och hittade även några nya.

En sak vi återbesökte var Duomo. Denna gång gick vi bara in i själva kyrkan, ingen fasadklättring den här gången. ^-^



From som ett lamm.



Jag och Ditte blev stoppade vid ingången och ombedda att ta på oss en poncho gjord av blått papper. Hon hadde en klänning med bara breda axelband och jag hadde min orangea tröja. Man får inte ha bara axlar eller rygg, när man går in i kyrkan.

Självklart var vi tvugna att driva lite med hur seriöst vårt lilla besök blev bara genom den lilla detaljen.

Sen gick vi omkring lite till och, som sig bör, tog lite turistbilder.

Vi snubblade över en väldigt mysig liten bar och bestämde oss för att ta något att dricka. Så, med varsin Mojito i handen slog vi oss ner och satt och surrade om det ena med det tredje.

Efter att vi suttit där ett tag kom det in ett gäng killar som satte sig vid bordet bakom oss, och de kunde verkligen inte sluta stirra på oss, vi blev riktigt störda. Jag var tvungen att ta ett kort åt Rebeckas håll och, ja, som ni ser.... Vi hadde inte kollat åt deras håll en enda gång.

När vi började närma oss hem så stannde vi på en av restaurangerna i närheten och tog en öl till och satt och surrade till att det blev mörkt och vi var tvugna att gå hem och få läxan till måndagen gjord.

Ditte får stå för slutposen.

Tack och god natt.

smooth saturday

Dagen började seeeent. Kortspel och kaffe i köket.

Å en del fjanterier. Vindruvor i kinderna, sjukt kul! ^-^


En sväng till Coop, vi hadde ingen mat hemma, och efter en liten återhämtning (stor kopp kaffe) så börjades det lagas mat. Hemmagjord pizza slår restaurang, alla gånger. ^-^

Kaffe på maten, och självklart mer skoj och tokerier.

Å, ja, några öl också.... ^_^

Vi spelade en ny version av 'hej knekt'. Samma regler men med lite uppdrag inlaggda. Ett var att om man fick en åtta eller en fyra skulle de två andra välja en låt som man sedan skulle sjunga (med yviga rörelser) ut genom fönstret, för folk som passerade på gatan.

Jag fick sjunga Dions 'Al by myself', 'My heart will go on' och backstreet boys 'As long as you love me'. Rebecka fick stående ovationer av publiken utanför när hon framfört Whitney Houstons 'I will always love you'.

Det var en väldigt trevlig kväll, med mycket sång och skratt.

Breaking in the building

Jag sov till ett, strax innan Ditte och Rebecka kom hem igen. Klev upp, vi satt och chillade i köket ett tag. Åt lite frukost och gjorde inge större väsen av oss.

Framåt fem halv sex gjorde vi oss i ordning, det var bestämt att det var dags för oss att gå ut och äta pizza, för att fira våra bra resultat på provet och Rebeckas ankomst. Sen har vi varit här i typ en månad och inte ätit pizza än. Så det var dags nu.

Vi hittade en riktigt mysig pizzeria, där vi slog oss ner.


Vi tyckte det tog lite tid att få in maten...


Det var verkligen jättegott, och självklart öl till maten. ^-^


Väll hemma värmde vi förts upp med mera öl, en del dans....

...å kortspel.

Sen fick vi kontakt med våra grannar och bjöd in dem med. DDet blev ölspel, med sanning och konsekvens.

Luca fick dansa till cotton eye joe.

Å Ditte brejkade loss till Let's go to the mall.

Även en del andra konsekvenser ägde rum, men de blev det tyvärr inga bilder på. *host host*

Vår granne Aron som bor nedanför oss, och Luca som bor bredvid.

Sen blev det en hejdundrande fest. Folk sprang som tättingar ner till automaten och köpte mer öl, där man då springer på andra, ute i samma ärende, som då bjuds med upp o.s.v. o.s.v...

Ditte och en man från automaten, Marco.

Vid halv fem-fem (tror jag) var det hela över och vi gick alla hem till vårat och våra oh så sköna sängar.

Rättare sagt, jag, Ditte och Rebecka kollapsade i våra sängar. Nöjda med livet och glada i hågen.

New arrival!

Idag pendlade Ditte mellan att vara på jättebra humör och extremt otålig.




Hennes kusin och bästa än Rebecka skulle komma. Det var hon jätteglad för, men det gjorde även att hon bara ville att tiden skulle gå fortare. Jag vet inte hur många gånger jag var tvungen att uppdatera henne på klockan under dagen i skolan.

Fick förresten en väldigt trevlig överaskning efter pausen på andra lektionen.

Tack Margareta för det jättefina kortet, jag blev jätteglad. ^-^

När det började närma sig slutet på Designo Dal vero så kollade Ditte ut genom fönstret, och blev eld och lågor. Rebecka hadde anlänt och satt utanför skolan och väntade på oss. Vi gjorde klart det i skulle och frågade Patrizia om det var okej att vi gick lite tidigare (typ 10 min). Det var inga problem, hon ville bara se vad vi gjort, sen fick vi gå.



Det blir många kramar och pussar när de tillslut förenas utanför skolan. Rebecka hadde landat i Pisa, åkt tåg till Florens och sedan taxi för att komma till skolan.

När vi kom hem så lagade vi först mat och sedan satt vi, som sig bör, och bara surrade över varsin kopp kaffe. Sen lämnade jag dem ensamma ett tag, för även jag behövde ta mig igenom läxan till fredagens kostymhistoria.

Tog hur lång tid som helst och innan vi visste ordet av så var klockan ungefär halv fyra på morgonen. Ditte och Rebecka gick och lade sig medans jag enträget fortsatte jobba. Då med överenskommelsen med Ditte om att de inte skulle väcka mig på morgonen, utan bara ta med mitt arbete till lektionen och anmäla mig sjuk för dagen.

När jag äntligen lade ner pennan och kollade på klockan, visade det sig att (hadde jag planerat att gå till skolan vill säga) det var ungefär en och en halv timme kvar tills det var dags att kliva upp.

Nöjd med mitt beslut och min insatts kröp jag ner i sängen och var död för världen innan huvudet träffat kudden.

Ristorante

Onsdag började verkligen helt fantastiskt. Lektionen började inte förns 13.00, och då skulle vi inte ha en riktigt lektion. Vi skulle gå på restaurang.

Vi samlades på ett torg, typ 5 min från där vi bor och sen ledde Alessandra vägen, först gick på en marknad och kollade runt.

Där fanns det verkligen allt.



Från frukt och grönsaker...

Till kläder....

Och skor och väskor. Hit ska jag igen, och igen, och igen... ^-^

Marknaden var uppdela i två delar, en utomhus och en inomhus. Inne fanns kött och fisk och sådana saker.

Golvet var sjukt snyggt.

Inomhus var även den restaurang som vi skulle gå på.

Juliet och Colin. Två amerikanskor från min Italienskaklass.

Det var ett sjukt mysigt litet ställe. Vi hadde väldigt trevligt och maten var jättegod. För att inte nämna billig. Varmrätt, efterrätt och två glas vin: 7 Euro, verkligen ingenting att skrika om.

När vi var färdiga var det bara att skynda sig hem och hämta grejerna, jag hadde ju en lektion till den dagen. Fick halvspringa för att hinna i tid till skolan. Men det gick.

Mönsterkonstruktionslektionen gick relativ fort och utan några större förödelser och sen fick jag gå. Var pigg och glad när jag kom hem och Ditte hadde lagat middag. Lax oxh ris (har jag nämt att jag älskar onsdagar ^-^).

Kaffe, och sedan tog Ditte tag i läxan till på fredag och jag satte mig framför datorn. Dittes kompis skulle komma på torsdag så hon ville få allt bortgjort. Jag tog det lugnt istället och njöt av mycket kaffe och en läxfri kväll. ^-^

Cacine

Okej, då var planen då alltså att vi skulle upp på morgonen, lite tidigare än vanligt och försöka ta oss till den här marknaden vi hadde hört talats om.

Vi skulle ta bussen från Duomo och åka till utkanten av staden, typ.
Först så var vi nära att kliva på fel buss, som då gick åt andra hållet än ad vi skulle, sen var vi nära att missa den rätta bussen i och med att vi då var på fel sida av vägen. Men i sprang ikapp och hann på.

När vi hadde åkt en bra bit, började vi bli lite fundersamma... "Inte skulle vi över bron?" Ditte konsulterade sin karta "Nej, det skulle vi INTE, vi har åkt för långt." Så id nästa stop klev vi då av.

Vi funderade på om vi skulle försöka gå tillbaka eller ta oss över vägen och hoppas att bussen tillbaka skulle dyka upp inom en snar framtid.

Vi hittade en gång som gick under vägen, bort till andra sidan, som var FULL med graffitti.

Väl på andra sidan behövde vi inte vänta länge innan bussen kom. Vi klev på och åkte med tillbaka över till andra sidan. Vid brofästet klev vi av.

Marknaden skulle ligga längs med floden, så vi började vandra. Vi hadde fått höra att just denna marknad skulle vara ENORM och att det skulle verkligen finnas ALLT. Det första vi träffade på var en riktigt riktigt stor park, men ingen marknad, vi gick vidare, fortfarande inget...

När vi började fundera om vi hadde hamnat fel igen, då såg vi den. Anledningen till att den inte gått hela vägen längs floden var att det var vägarbete på gång en bit in på den sidan av parkan, vi gick på andra sidan.

Tyvärr så hann vi då inte kolla runt så mycket eftersom vi var tvugna att ta oss tillbaka till skolan. Men nu vet vi i alla fall vart vi ska, vi bestämde att åka tillbaka nästa vecka och traskade tillbaka till busshållplatsen, åkte tillbaka till Duomo och gick därifrån till skolan. Precis i tid.

Vi fick tillbaka våra italienskaprov på lektionen. 23 av 25. Jag blev riktigt nöjd. ^-^

När det blev dags för andra lektionen var både jag och Ditte ganska trötta. Lektionen började med att vi bara behövde sitta och lyssna på Marco ett tag. Han gick igenom vad man måste tänka på om man tecknar kvinnlig eller manliga kläder. Vad som är de största skilldnaderna, och efter pausen var det dags att skrida till verket och börja teckna.

Jag fick en helt sinnesjuk huvudvärk nånstans mitt i och kunde verkligen inte konsentrera mig mot slutet. Men jag lyckades få ihop i alla fall ett par godkända byxor (fram och baksida). Sen fick vi äntligen gå hem.

Vi lagade mat och satt och chillade med kaffe efteråt. Vi gjorde vår läxa och när vi sedan satt i köket så hörde vi några röster nerifrån. De kom från vår grannes rum. Han heter Aron och är från Island. Vi funderade om vi skulle gå ner och knacka på, men kom sen fram till att det var för omständigt, så vi gjorde som så istället. Vi tog en pappersbit, skrev Hello, knöt fast ett snöre och hängde ner den från fönstret.

Den dinglade där ett tag, tills det att de såg den och Aron stack ut huvudet för att kolla vad som var på gång. Vi stod och snackade ett tag med honom och blev sedan nerbjudna. Så vi gick. Vi satt nere hos honom, tillsammans med Luca, som bor i lägenheten bredvid våran.

Vid ungefär halv ett gick vi upp till vårat igen, dags att krypa till kojs. En högst händelserik tisdag, ger två väldigt nöjda kvinnor i sina sängar. ^-^

Å så kom måndag.

Igen...



Vi vaknade i god tid och kunde ta det lugnt i vårat uppvaknande. Ändå var vi iväg till skolan långt innan vi egentligen behövde.



Vi såg båda fram emot Italienskalektionen, vi hadde fått höra att vi skulle få tillbaka år prov idag. Där blev vi bedragna, för det fick vi inte. Imorgon, sa hon, vår lärare. Så man får väll lita till det.





En sak vet vi i alla fall säkert. På onsdag ska vi på utflyckt igen, hela klassen. Först ska vi gå på marknad och sedan ska vi på restaurang. Det ska bli riktigt skoj. Vi är nog den klassen i skolan som gör mest utflyckter, en annan klass har varit på en marknad en gång, men det är allt.



Själva lektionen var inget särskilt i sig själv, förutom att det blev lite förvirring när vår lärare skulle förhöra oss på vår läxa och hon hadde räknat upp några övningar för oss och själv skrivit ner några andra.

Bland annat en övning som vi gjort tillsammans allihopa förra veckan och en som vi inte gjort alls, för den hadde hon inte nämnt alls. Man kunde höra en nål falla när hon siktade in sig på en av mina klasskambrater och började fråga ut henne om övningen.



Så många förvirrade ansikten har jag nog inte sett på länge. Det var faktiskt lite roligt (när jag insåg att jag inte låg illa till för att jag missat något ^-^).



Men det löste sig tillslut när vi lyckats förklara för henne vilka uppgifter hon verkligen gett oss. Då gick allt mycket smidigare. ^-^



Alessandra, som då vår lärare heter, verkar vara den bästa av italienskalärarna. Alla andra klagar på sina. Hon har ibland lite problem med engelskan, men vi har lyckats förståt varandra hittills i alla fall.

Hon är väldigt tålmodig och nogrann, och hon gör verkligen sitt bästa för att alla ska förstå så mycket som möjligt, även när de lite krångligare situationerna dycker upp. Så, ja, hon är nog min favorit av mina lärare, så här långt i alla fall.





Okej. Vidare.



Figurino.

Ditte och jag, vi blir oftast klar först med uppgifterna(av någon anledning), vilket då också innebär att vi är de, som får våra hemuppgifter kollade först. Vilket i och för sig är bra, men tyvärr innebär det väldigt mycket dötid på dessa lektioner för våran del.



Så, vi har kommit farm till hur vi bäst ska lyckas förvallta dessa stackars överblivna timmar, för att få ut så mycket som möjligt av dem.

När Patritzia har kollat igenom våra arbeten och det är grönt ljus för att börja jobba själva så, istället för att bara börja nöta igenom poserna igen och igen så tar vi tag i läxan till nästa vecka.



Standard för figurino är, tre poser, fem gånger på varje. Sen ligger fokus på olika saker från vecka till vecka. Förra veckan (till idag) var då fokus på skjortor. Denna gång är det kjolar. Så vi satte igång så fort vi kom tillbaka från pausen.



När lektionen var över så hadde jag fem figurinos kvar och Ditte hadde tre. Det känns vääldigt skönt, slipper man sitta på söndag och bara tvinga sig igenom alltihopa på en gång. DET är INTE kul, kan jag ju bara be att få informera om.

Det var en behaglig promenad hem igen från skolan, även om väskan vid det här laget väger BLY. Jag måste verkligen rensa ur min portfolio, den är minst tre gånger så tjock som den var för bara en vecka sedan. Har innehållet från tre av mina kurser, plus vad jag gör hemma för mig själv, i den. Så den fylls med raketfart den där.

Kvällen spenderades som vanligt med italienskaläxa, vi gjorde klart våra figurinos och började fundera på läxan till fredagens kostymhistoria (Ditte har till och med kommit igång med att teckna, men jag kände mig inte upplaggd för det).

Sen har vi bara tagit det lugnt mest. Måndagar ska man inte överanstränga sig på. Måste spara lite energi till resten av veckan också. :P

Men men... Nu är det dags att krypa ihop, vi ska försöka ta oss upp lite tidigare imorgon och leta reda på en marknad vi har fått tips om, som bara ska vara öppen på tisdagsförmiddag. Så den ska vi snoka reda på.

Så, då säger jag god natt och dröm sött. ^-^

Söndag?

Ha ha ha!!

Ja, jag ska nog ge upp att skriva om mina söndagar. Sitter här och funderar, vad hände igår? Det jag kommer fram till är... Håll i er nu....

INGENTING!!

Söndagarna har vi bara till att lata oss, göra läxor och göra... Ingenting.

Ja, det var nog allt jag hadde att säga om den saken.

Ännu en lördag på stan

Lördag klev vi upp ganska sent, sen storstädade vi lägenheten.

Sen skulle vi gå till Coop, och precis som förra lördagen, valde vi att strosa runt i staden istället för att gå direkt dit. Vi gick med avsikten att ta lite snygga bilder som vi sedan skulle kunna leka med när vi kom hem.

Självklart blev det också några bilder bara på vackra vyer vi träffade på medans vi drar runt.



Hittade en gammal ståldörr som var inramad av murgröna. Ett tillfälle vi tog vara på.

Sedan hittade vi ett gammalt stenhus, ute på en kal bit mark.

En plats vi fann väldigt tilltalande för vårat lilla uppdrag.

Hemma, så satte vi oss med våra nya leksaker och, istället för att bara hitta på, började vi teckna av varandra. Först på det vis att vi satt och tittade på varandra medans vi tecknade.

Min Ditte.

Dittes Camilla. ^-^

Dessa bilder tog vi senare. (bara för en liten referens)

Sedan gick vi vidare och valde två bilder. En på mig och en på henne och sedan tecknade vi av dem.

Så blev min Ditte & Camilla.

Så blev Dittes.

Det var öl, snacks, teckning och kortspel hela kvällen. Vi hadde väldigt väldigt trevligt.

^-^