Jul!

Då var man hemma i Ö-vik igen då. Skönt faktiskt. Slappna av och bara umgås med vänner och familj.

Ska ta jul/nyår och vila upp mig. Det övriga livet för sitta på paus tills festligheterna är över. sen är det väll dags att ta tag i sin framtid.

Hoppas jag lyckas nu bara...



Klart jag gör. :)

Då så...

Då var det bara 10 små små dagar kvar tills det att man sitter på planet tillbaka till Sverige igen. Helvete, tiden bara flyger förbi. Detta är sista veckan för roomisarna, de åker på fredag. :( Sen blir det att bo ensam sista veckan (triiiiist).

Turligt nog så blir jag inte ensam i Florens i alla fall. Isabella och några andra stannar ett tag till, så jag har i alla fall sällskap i min separationsångest och resfeber. Tack gode gud!

Snart är det dags att börja röja upp i rummet och slänga och packa. Hoppas jag kan få med mig allt jag vill hem nu då. Har shoppat liiite för mycket här nere är jag rädd. Men men, så blir det ibland..
Har i alla fall turen att det är kallare nu än när jag kom hit, så jag kan ha mer kläder PÅ mig och behöver inte försöka trycka ner allt i väskan igen.
Största orosmomentet däremot är mina skor. Kan ju bara ha ett par av dem på sig... Och vill fan INTE slänga nått av paren, så det blir nog en del kläder som får ta den smällen och 'hoppa i tunnan'. Men några av hattarna ryker däremot säkerligen... Använder ändå inte alla.

Kommer bli fruktansvärt tomt här när vi har plockat ner allt från väggarna och Ella och Anna är borta. Har inte ens nån bok att läsa längre, och vill inte köpa nån ny heller, tänker försöka spara så mycket pengar som möjligt tills det att jag kommer hem. Stort tack till Ella på underhållningsfronten där, som gav mig fmylife.com. Hysteriskt kul, skadeglädje är den enda sanna glädjen.

Känns skönt att jag redan har lite över 500 kr i lösa pengar, för taxin jag måste ta från flygplatsen till dit jag ska möta upp med mina vänner i Umeå. Å nog blir det till att köpa med sig nått litet nam nam från taxfree.

Ja, det var väll allt från mig den här gången. Nästa gång jag återberättar något från Italien blir det antagligen face-to-face. ^-^

10 dagar, ett sista prov och en sista helg kvar nu.....

nedräkningen har börjat

Då var det bara en månad kvar.

Känns bra och dåligt samtidigt (som alltid). Vill inte lämna det här stället, men det ska bli skönt att komma hem igen. Jag har alltid hatat kyla och avskytt snö... Nu saknar jag det.

Saknar inte kylan i sig, mer så att jag saknar VÅRAN sorts kyla. Här är det den sorten som gör att det inte spelar någon roll hur mycket kläder man har på sig, den letar sig ändå rakt in på skinnet.

I helgen fyller Ella (idag) och Anna (imorgon) år. De blir då 19 och 20 år gamla (unga). Vi ska fira med sushi, tårta och sen ska vi gå och se nya Harry Potter, ska bli sjukt kul. ^-^

Skolan går bra, även om den är trååååkig. Har helt tappat lusten för det här. Speciellt efter det att jag ÄNTLIGEN har lyckats lista ut just va fan man ska göra av sig efteråt. JA, Camilla har en plan (finns många som nog skrattar rätt högt nu) och jag ska börja genomdriva den så fort jag kommer tillbaka till Sverige. Yay!

Det regnar som fan här nere och jag rätt less på det. Man kan som inte göra något egentligen. Så fort man går utanför dörren är man en dränkt råtta mer eller mindre.

Jag saknar att måla som en DÅRE. Vissa dagar känner jag, helt ärligt, att jag skulle seriöst kunna skada någon för att få tag på lite färg och en pensel. En annan sak som känns bra med att åka hem. Där står det, hos mina föräldrar, akrylfärg för ca:700kr och bara VÄNTAR på mig. Jag hör hur de ropar mitt namn och ber mig komma och leka med dem. ^-^

Inte för att jag inte får skapa när jag är här, men det är begränsat. Men men, man gör det bästa av situationen, helt enkelt.

När jag kommer hem (på en fredag) landar jag i Umeå och stannar sen där över helgen för lite julmys och lek i snön med mina underbara Ume-brudar. Längtar nästan ihjäääääl mig!

Sen kommer mina föräldrar och hämtar mig på söndagen. Ska bli så kul att se dem igen. Saknar min familj fruktansvärt mycket vid det här laget. Vill bara krama krama krama!


Men men, som sagt, väldigt väldigt lite tid kvar. Så jag ska inte fördriva den genom att längta bort utan ta vara på det som är kvar och bara ha så kul jag bara kan (vilket är MYCKET)!

Ses snart allihopa!!!

Baci baci

post-Halloween

Då var det bara sju veckor kvar (alltså sex helger :P). Herregud vad fort allt har gått. Jag har haft så sjukt kul under den här tiden, vill verkligen inte åka hem. Inte än i alla fall.

Halloween var en stor succé. Hade sett fram emot de så mycket och fixade kostymen redan två veckor innan. Jag och några till körde 4 dagar i sträck, från torsdag till söndag, då den stora festen var.
Skolan var stängd i måndags så vi missade ingenting (för att lugna mamma).

Jag har bestämmt mig för att den nivån jag var på i italienskan helt enkelt var för svår för mig. så efter en helgs komplentation tog jag mig i kragen och gick till skolan och bad om att få flytta tillbaka lite.
Det var inga problem, så nu har jag mer eller mindre börjat om. För jag vill inte vara så sjukt stressad över skolan hela tiden, även om det inte alls är mycket jobb, vad gäller läxor och så. Sov så sjukt dåligt och vaknade en natt i ren och skär panik. Så kan man inte ha det. Ingen sömn, inget går in.

Så nu trivs jag mycket bättre, och får gå igenom grunderna på ett sätt som jag inte fick när jag pluggade på accademia förra året. Kan inte ens beskriva hur skönt det känns. ^-^
Jag SKA klara av att lära mig det här! Jag ger mig INTE!!

I lägenheten lever livet och vi skrattar så vi storknar ibland, har haft träningsvärk i magen i typ en veckas tid nu. Så kul har jag, Ingen tvekan om den saken.

Det regnar väldigt mycket just nu, men på en solig dag är det underbart ute och man struttar runt i byxor och tröja på gatorna. Men mamma ska skicka ner min vinterjacka (för de inte så fina dagarna). Ska bli skönt.

Saknar folk hemma väldigt mycket vissa dagar, men vi ses snart igen. Å då ska vi röja som aldrig förr!

Puss å kram!!

rulla fram

Då har det gått halvtid (å lite mer faktiskt).

Har nya roomisar nu. En svenska (Ella), en tyska (Anna) och en japanska (Hikari). De är väldigt roliga. Hikari ser jag inte så mycket av, men Ella, Anna och jag trivs väldigt bra ihop.

Skolan rullar på som vanligt med prov varannan vecka och imorgon är det dags igen. Jag har nått nivå intermedia 1, sen blir det 2 och sen... vet jag inte. Har ingen koll på hur många intermedia-delar det finns, men efter det går det i alla fall vidare till avancerad. Shit va fort det går alltså!!!

Köpte mig en av Dan Browns böcker, den förlorade symbolen (eller nått sånt), på italienska. 600nånting sidor och jag har läst ca: 450, så det går bra. Är väldigt stolt över mig själv måste jag säga.

Nu ska det pluggas lite mer och sen blir det väll sängen.

Livet är underbart.

Pöss!!!!

going...going...gone!

Jahaja.

Nu är det bara en av mina rumskompisar kvar, och detta är hennes sista vecka. Sen blir jag helt ensam i lägenheten. Det har varit två olika personer här och kollat runt, men de verkar ha valt att flytta någon annanstans.

Å ena sidan, vill jag inte ha någon annan rumskompis (hade så kul med de tre första, så jag tror inte efterkommande kan leva upp till förväntningarna), men å andra sidan, vill jag inte direkt bo här själv i tre månader framåt. Jag kommer bli tokig(are)!!!

Skolan känns bra, även om mitt sista test inte gick så bra (rent ut sagt: åt helvete). Med mig som jag är, vad gäller farväl (två av tre borta nu) och Pyms åtta månader i veckan så bara kunde jag inte koncentrera mig.

Men förutom det (och en förkylning), så känns det rätt bra ändå. Mer och mer folk kommer tillbaka och i fredags mötte jag upp med en av mina grannar från förra året. Det var sjukt kul att se honom igen och jag kände mig mer avslappnad än vad jag gjort på i alla fall de två senaste veckorna (om inte mer).

Jag har bytt rum, till ett större ett, och det här har direkt tillgång till balkongen, där jag parkerar på en madrass varje dag, när jag inte har något att göra och det är soligt och varmt ute.

Antar att jag mår så bra som man kan förvänta sig. Återanpassningsperioden verkar närma sig sitt slut, och mina drömmar blir färre och färre (som jag kan komma ihåg) och inte fullt lika mardrömsaktiga.

Tills nästa gång! ^-^

Plattan i mattan!

Okej. Nu var det (än en gång) länge sedan jag skrev. Men jag har bara haft för mycket att göra helt enkelt.


Så här ser det ut för tillfället.

Jag är nu inne på min fjärde vecka av italienska-studier. Om det går bra?
Det återstår att se.
Just nu känns allt som en enda röra i huvudet på mig. Jag tror jag har haft sönder min hjärna.

Jag har nu börjat första veckan på elementary 4 och det innebär att vi nu går vidare till helt okända marker för mig.
Visst är det kul. Jag säger inget annat, men ibland är det bara så fruktansvärt frustrerande.
Vissa dagar går det hur bra som helst, jag känner att jag förstår allt som händer och kan svara utan allt för stora problem när läraren frågar mig om något.

Andra dagar... ja, de slutar oftast med att jag lämnar skolan och undrar just vad jag tänkte på när jag gav mig in på det här. Sånna dagar är inte kul allas!


Men men, nog om det nu.

Jag har som sagt varit här ett tag nu, och allt verkar falla på plats.
Jag har träffat massa nytt folk, vilket är jätteskoj och nu har även folket från förr
börjat trilla in med jämna mellanrum.
Staden har börjat öppna upp igen. När jag kom var den näst intill öde.
Alla fiorentinare var på semester så så gott som varenda affär, restaurang, bar, kiosk...Ja ALLT var stängt.
Det var så trist! Fanns INGET att göra.

Men nu...NU! Nu har jag mina pengar, jag har internet (om än ett begrännsat sådant), jag har folk att umgås med, tillgång till god mat och gott dricka. ^-^

Så, trög italienska åtsidosatt, jag trivs som fan, har sjukt kul och njuter av sol, värme och väldigt gott sällskap.

I love my life.^-^

Pöss på er!!

Lite tur. Det var på tiden.

Det finns en lite fläck på golvet precis utanför duschen i min lägenhet där vi får kontakt med ett olåst nätverk. Det var ju tur. Inte för att man orkar sitta hukad nere på golvet så överdrivet länge, men man kan i alla fall spela musik. DET är värt MYCKET just nu. Lite tur. Tack till vem än som ansvarig. ^-^

Kommer lägga upp bilder vid något senare tillfälle.

Men jag lever och frodas. Konversationsdelen idag på italienskan var väldigt kul. Vi fick en annan lärare. Han som vi hade igår var bara hennes assistent, hon hade inte kunnat komma igår. Hon var skitrolig, även om man inte förstod allt vad hon sa så gick poängen hem i alla fall. Har jag förresten nämnt att ALL undervisning är på Italienska. Ingen engelska ALLS. Om det är något ord vi inte förstår så översätter de inte, utan drar andra exempel tills det att vi greppar vad hon menar.
Jävligt bra, även om detta innebär att största delen av anteckningsblocket helt enkelt används till att skriva ner massa ord som betyder samma sak.

Nu är min enda huvudvärk just det där med mina pengar, men så fort det har löst sig, då, DÅ kommer jag röja Florens som aldrig förr. ^-^

Hemma! (i Florens alltså)

Okej. Intressant dag.

Gick från trött, till nervös, till glad/exalterad, till helt förstörd, till uttråkad.

(trött)Vaknade på morgonen och jag och mina lägenhetskompisar gick tillsammans till skolan. De visste vart den låg, så jag var bara glad att bi ledsagad. Leta reda på specifika platser själv har som aldrig varit en av mina starka sidor.

Jag bor för tillfället med en amerikanska och två spanjorskor. De blir inte kvar här lika länge som jag. En stannar 4 veckor, en annan 6 och den tredje 8. Så jag kommer väll få nya kamrater efter dem.


(nervös) Vi kom till skolan och fick göra ett skriftligt och ett muntligt prov. Fick några rätt på det skriftliga, sen var det dags för det muntliga. Allt blev blankt. Å jag menar verkligen TOTALT blankt. Satt mest och stammade kändes det som. Till slut kom det i alla fall fram nån sorts stapplande intemycketmer-än-halvtaskig italienska.
Jag blev placerad i passande klass, fick mina böcker och leddes så till mitt klassrum. Bara att sätta igång då.

Första delen av lektionerna är mer inriktat på grammatiska övningar och sådant. Den delen kändes ganska jobbig. Grammatik har aldrig varit någon vidare specialitet, varken svensk, engelsk eller italiensk. Så där känner jag mig, just nu i alla fall, ganska obekväm. Men det blir väll bättre allt eftersom (hoppas jag).

(glad/exalterad) Andra delen handlar mer om att läsa och prata. Där pratar vår lärare en hel del och ju längre in i lektionen vi kom desto mer kunde jag känna hur allt började komma tillbaka. Vi fick läsa texter och svara på frågor och bara prata lite allmänt. Jag lämnade lektionen väldigt upplyft.

(förstörd) På vägen hem så bestämde jag mig för att stanna till vid snabbköpet och handla lite mat och förnödenheter (schampo, balsam o.s.v.). När jag står och ska betala i kassan säger kassören att mitt kort inte fungerar. Något fel på koden tydligen.
Jag blev alldeles kall och visste inte vad jag skulle göra. Turligt nog hade jag tagit ut euro innan jag åkte, till depositionsavgiften, så jag kunde betala för min mat.

Rusar hem, slänger mig på telefonen och ringer, hysterisk, först till mamma (inget svar) och sen till pappa. De fick ringa Icabanken och kolla vad som var fel. Kortet var spärrat visade det sig. Panik. Kunde inte överskrivas, behöver beställa ett nytt. Mer panik!

Jag var själv tvungen att ringa till banken för att beställa. Kändes så där halvbra. Ringde och satt med gråten i halsen hela tiden medans jag pratade med dem. Fick i alla fall veta att kortet skulle vara hemma hos mina föräldrar i slutet av denna veckan, och då får de skicka ner det till mig.

Till problemet hör att jag tappade mitt VISA när jag var hemma, så jag gick in på banken och spärrade det och beställde ett nytt även där, detta var i torsdags. Så just nu, har jag inte kort alls, och alla mina pengar ligger och myser inne på mitt konto. So close and yet so far.

Utan kortet har jag inga pengar (80 Euro kontant, det är allt) och utan pengar har jag ingen mat, ingen depositionsavgift, ingen möjlighet till att skaffa internet OCH även ingen möjlighet att få mina kläder tvättade, fick jag precis veta. Det finns ingen tvättmaskin i lägenheten! Måste gå till en sån där tvättomat och betala för det. Vill inte!

(uttråkad)Under dagen har jag försökt dränka mina sorger i kaffe och inte tänka på mitt, åter igen, begränsade matförråd. Även efter maten är jag hungrig och den här situationen hjälper ju inte direkt i mitt ’ska bara feströka’ projekt jag gett mig in i. Äta, röka, internet. Mina tre huvudtidsfördriv, och alla förnekas mig. Jag får nöja mig med att plugga… Det är ingen munter Camilla hemma idag inte.


Mina lägenhetskamrater tog stadsvandringen (samma som jag gjorde första terminen) så jag blev lämnad ensam hemma. Satt och pluttrade lite på datorn och la över musik från telefonen till mitt USB, så jag kan i alla fall få lite musik även fast jag inte har internet. Käkade lite, sov en stund… Sen var jag så uttråkad så jag kunde verkligen börja gråta. Jag bestämde mig för att dra ut.

Jag hade ett vagt minne av att klubben Moyo hade gratis Wi-Fi, så jag tänkte undersöka detta. Packade ihop mig och tulltade iväg. När jag kom fram, såg jag att skylten om internet fortfarande fanns kvar, men det kändes dumt att bara sätta mig och börja surfa. Så jag köpte mig en öl, för att berättiga min vistelse.

Hittade nätverket, men det gick inte att koppla upp sig och jag ville ju inte direkt gå in och fråga, ville inte förlora min plats och det skulle aldrig falla mig in att gå från datorn. En av tjejerna i min lägenhet ville också komma hit om internet fortfarande fanns kvar. Jag får väll ta med mig henne någon dag, så kan vi hålla koll på varandras grejer.

Frånsett det, så var vädret underbart, ölen var god och det känns bra, hur trögt det än var att komma igång, med att har gett mig in på italienskan igen. Läxan var halvsvår, men det som störde mig mest var just det att den innehöll mycket av vad jag redan gjort, men jag KUNDE verkligen inte komma ihåg vissa saker. Frustrerande till TUSEN!
Men men, som jag sa så är det skönt att ha kommit igång igen. Bara jag får tillgång till mina pengar igen så kommer det här bli SÅ bra.

Staying positive!

Ciao ^-^

Tick Tack

Tiden går sakta framåt och jag kan inte göra något för att förhindra det.

Nu sitter jag hemma hos Anneli, själv. Hon är på jobbet, Karin har farit hem till sig och Stefan och Robin har åkt tillbaka till Ö-vik.

Om ca:13 timmar kommer flygtaxin och hämtar mig och markerar så starten på ett nytt äventyr. Att sitta helt själv och inte ha så mycket att tänka på förutom att igen och igen gå igenom i huvudet allt man packat, självklart alltid med fast övertygelse om att det är något man glömt, är ingen direkt höjdare om jag får säga det själv.

Man sitter och slösurfar lite grann, kan inte bestämma sig om man vill lystna på lugn musik eller något med lite mera fart i. Lugn musik gör en melankolisk och något hoppigt är jag för trött för att orka med.

Jag ska väll snart tänka på att dra ihop mig, så jag inte är för trött imorgon när jag ska åka. Men tills dess är det bara att försöka att underhålla sig så gott det går och inte lägga allt för mycket energi på resenerverna som börjar vakna till liv igen. Nu är det ett tag sen man flög nånstans. Skumt hur fort sommaren har gått.

Vet inte när jag har internet igen. Förhoppningsvis inom en snar framtid efter det att jag anlänt i Florens.

Ja, nu ska jag ställa ordning allt för imorgon (igen), så jag VET att allt som ska med kommer med.

Nästa gång vi hörs är jag i Italien. Later!

PÖSS!!

loving/leaving you

Så var det dags, än en gång, för mig att sprida mina vingar och sväva ut i den stora vida världen.

Har igen lämnat Ö-vik bakom mig men den här gången åker jag inte direkt till Italien. Först upp till Umeå, där jag har två av de människor som är viktigast för mig i detta livet. Vi beslutade att vi ville avsluta med flaggan i topp. Så det är dans, kortspel, alkohol och surr som gäller.

På både gott och ont. Jag älskar att umgås med de som är viktiga för mig, samtidigt som det värsta som finns, är att behöva säga farväl. Gjorde mycket av det redan när jag lämnade Ö-vik. Gillart inte.

Lyckades ändå hålla ihop det bra ikväll. Även om det fanns några svaga stunder. Men när det var dags att säga god natt, och hej då, till Karin som skulle sova hemma hos sig så blev det väldigt jobbigt och jag har nu gråtit i alla fall en halvtimme.

Alla som känner mig vet att jag inte är bra på avsked.

Men men, jag har två (en och en halv) dagar kvar här innan jag åker och jag kommer träffa alla igen innan jag åker. Det gör det däremot inte lättare för mig. Snarare ger det mig mer tid att bli mer sentimental och nostalgisk och det är inte heller en av mina starka sidor vad gäller hantering. Men jag skulle inte skippa att vara här bara för det, inte under några som helst omständigheter.

Jag ser fram emot att åka tillbaka till Italien och tycker det finns gott om potential att det till och med kan bli bättre än förut. Men att lämna sådana som jag har gett en plats i mitt hjärta är aldrig lätt.

Uppdaterar igen imorgon. Nu ska jag kura ihop mig och bara försöka sova och inte tänka på den jobbiga delen av min avresa. Positiv fokusering!

Riktig sommar

Jag har haft världens. bästa. helg.

Jag och fyra till drog iväg ut på landet, för stugmys, grill, alkohol och bastubad. ^-^

Var helt sinnesjukt fint väder och varmt som det bara kan vara på semester. Supermysig stuga och underbar natur.

Först blev det lite häng på altanen, med lite alkohol, solande och bara allmänt välmående.

Sen drog vi iväg. Dags för dagens höjdpunkt. Bastubad på bastuflotte.

Först åkte vi ut en bit.

Sen blev det bad i väntan på bastu.

Nånstans mellan allt bastande och badande, blev det dags att äta. Där märker vi att vi glömt allt vad verktyg heter (kniv, gafflar o.s.v), så det blev en riktigt stenåldersmiddag. Köttet slits sönder och äts, utan förbehåll, med bara händerna.

Turligt nog hade vi i alla fall papptallrikarna med så man behövde inte äta potatisalladen direkt ur burken. Tager vad man haver.

Vår räddning i vårt slaffsande och slurpande.

Sjukt skönt var det och vi stannade på flotten till efter det att solen gått ner innan det blev dags att dra sig tillbaka till stugan.

Där blev det snacks, mer alkohol, kortspel och musik ett tag.

Sen blev det grill. Korv och pinnbröd.

Vi gick och lade oss runt tre tror jag, och jag lovar, jag somnade innan huvudet träffat kudden. En av min sommars absolut bästa dagar.

dagen efter var det fiske på schemat, och efter lite frukost (och en återställare) begav vi oss iväg.

Var underbart väder även denna dag och vi puttrarde sakta runt i sjön.

Vi fick otroligt mycket fisk faktiskt. Ja, vi tjejer i alla fall. ^-^

Sen, när vi kom tillbaka in i land var det mest bara att käka, och sen bar det av hem igen.

Fan va slut man var när man åter igen kröp ner i soffan framför tv:n. Men på ett av de allra bästa sätt, det kan jag intyga.

Tack för en helg av allt som det menas med riktig sommar. Detta kommer jag kunna leva gott på långt in i karga vintern. ^-^

dum-dum-di-dej ^-^

Hubba hubba.

Gled in och insåg att jag totalt glömt bort bloggen min. Så, dags för lite uppdateringar.

Det har varit midsommar. Den helgen for jag upp till Umeå, till osjälvstandighetsfestivalen å mina super Umedonnor, Anneli & Karin. ^-^ Sjukt mysigt var det.

Först middag hos Anneli, sen en snabb promenad till vad som kallades kärleksudden där hela spektaklet ägde rum, vid Nydalasjön. Det var livemusik, ståup-komedi, lägereldar och solnedgång i glada vänners lag.

Jag spenderade hela helgen där uppe och var hemma i ö-vik igen nån gång söndag eftermiddag, jag hade inte bråttom hem.

Tisdag följande vecka begav min familj (bror, mamma, pappa) och jag oss uppåt igen. Luleå denna gången, för att träffa lite släkt. Vi skulle ut till deras stuga på Kallaxön. Trist nog gick jag och blev sjuk ganska på en gång. Hade känt mig lite krasslig på morgonen när vi for, men inte tänkt så mycket på det. Det fick man fan för.

Vaknade innan soluppgången följande morgon och hade sån feber att det brann i hela kroppen, jag kunde knappt andas och såg knappt något. Jag och min familj bodde i en liten gäststuga och i ren desperation och panik slängde jag mig ut ur stugan och bara bredde ut mig på gräset, i bara underkläderna, för att försöka få ner kroppstempraturen. Först verkade inget hända och under ett fruktansvärt ögonblick var jag helt säker på att jag skulle dö.

Sen började det blåsa lite och då kände jag tillslut hur jag blev svalare. Det är nog ett ögonblick i mitt liv som jag aldrig kommer att glömma. Just de där få, korta sekunderna jag trodde allt var över för mig.

Först vågade jag inte gå och lägga mig igen, men feber tar orken ur en, så tillslut lade jag mig ner ändå (inte utan att smällt i mig ipren först).

Sen var min vistelse i Luleå bara sjukdom, sjukdom, sjukdom. På Torsdagen skulle jag ta bussen hem (familjen stannar till Söndag). Först ville de inte riktigt släppa iväg mig, men efter försäkran från mig om att jag mådde mycket bättre (vilket jag gjorde) gav de med sig, och 11.50 satt jag på bussen tillbaka till Ö-vik. Syrran hämtade mig på stationen och tog mig hem.

Det var kurera sig, äta och vila resten av kvällen. Sen sova.



Sen, Fredag, helg, anledningen till att jag återvänt före familjen. Det var dags för hamnfesten i stan och Anneli och Karin skulle komma ner från Umeå. Efter sju var de i stan och då skulle jag och Jocke åka in. Jag körde alkoholfritt och tog bilen, så jag kunde ta mig hem, utifall jag skulle bli dålig igen.

Men kvällen gick bra. Vi satt för i hamnparken, sen i parken utanför villakiosken, sen gick vi ormkring en sväng på festområdet. vi fick veta att de inte tog kort i öltältet längre så då gick vi till Framnäsbaren och satt där. vid elva började jag känna mig hängig igen och tog mig en Ipren och hoppades det skulle funka. Det gjorde den inte direkt, så, runt tolv, bestämde jag att det nog var bäst att åka hem. Vi ska ut idag igen och jag ville inte riskera att bli riktigt dålig igen.

Så idag, när jag vaknade fick jag mig en väldigt trevlig överaskning. jag kände mig nästan helt frisk!(nääästan) Detta firades med yum yum frukost, kaffe, som senare blev en kaffe/dooleys i det underbara vädret. Solen skiner och inte ett moln på våra skyar de blå. DET firades också, fast på ett annat sätt.

Fick en liten ingivelse och bestämde mig att fixa en liten överaskning till föräldrarna när de kommer hem. Avslöjar inget, utifall de läser det här innan de kommer hem. Hoppas de blir glada. Det var i alla fall ganska skoj och skönt att vara ute i det fin fina vädret. ^-^

Nu ska hus städas, yours truly duschas, alkohol inhandlas, mat konsumeras och sen... Ja, vid det borde nog Anneli och Karin vara på ingång.

Ha en underbar dag/kväll/natt allihopa!! Det ska jag!

PÖSS!!!

Färdig konstruerat

Då var den äntligen klar.

Innerväggarna åkte upp på morgonen, tidig eftermiddag.

Sen var det bara att dra på sig målarkläderna och börja rolla. Valde en ljusblå nyans.

Sen var det dags att börja "flytta in". En hylla, ett bord och en matta. Inte mycket till inredning, men det duger bra och det blev väldigt mysigt. Väggarna ska piffas till lite mer och jag ska införskaffa nån slags lampa.

Väggar målade, möbler inställda och material ihopsammlade. Då fanns det inget annat att göra än att fira ett jobb väl utfört. ^-^

Pysslar vidare

Då har man målat hela huset. Snabbt och smärtfritt. Känns lite i armarna men annars så stod man mest bara och njöt i solen medans man penslade och lyssnade på musik.

Före.

Efter.
Före.

Efter.

Var meningen att masonitskivebiten skulle klaras av idag, men vädret har varit så lynningt att det inte känns så roligt att bege sig ut. Dagen är ännu inte över och jag lyckades måla sista väggen i alla fall. Får hoppas att det klarnar upp lite, så ska det nog gå vägen denna etappen också. ^-^

Helmys

Fick ett sms, från Anneli, om att hon skulle komma ner till Ö-vik över dagen på torsdagen, och hon undrade om vi skulle ses. Självklart sa jag ja. ^-^

Strax efter halv tolv var jag inne i stan. Skulle kommit in tidigare om inte bussen hade jävlats med mig. Den skulle komma tre minuter i, jag stod på hållplatsen tio i och fem över, ringde jag min mamma. Bussen kom aldrig.

Mamma hade smitit med bilen (därav busstop för mig), så jag ringde och kollade om hon kunde skjutsa mig in till stan istället. Hon kom och plockade upp mig och när vi kör mot stan paserar vi då den buss jag skulle suttit på. Tydligen hade den fått något problem, för den stod parkerad på sidan av vägen och chauffören såg lagom road ut.

Så, lite sen (men inte för mycket), tog jag mig i alla fall in till stan och mötte upp Anneli på cubus. Vi gick på lilla paris och tog oss varsin kaffe och budapest (yummy!).

Sen strosadde vi runt på stan ett tag och gick på diverse affärer och plockade och petade bland modetrenderna. Lite testade vi också. Ingen bra idé när man inte har några pengar att spendera, kan jag ju informera om. Hittade väldigt mycket jag vill ha... Hoppas CSN skyndar sig med mina slantar, innan min dunderoutfit glider ifrån mig.

Anneli skulle träffa sin pappa när han slutade jobba, men det var inte förns efter fyra, så då, efter ett tags stadsvandring, beslöt vi oss för att bege oss hem till mig. Istället för att lägga utr pengar på ännu en kaffe gjorde vi helt enkelt eget, helt gratis, hemma. ^-^

Vi satt ute på verandan ett tag och solen kom och gick. När molnen blev för tjocka drog vi oss in och satte oss framför datorn och tittade på massvis med roliga/sjuka/underhållande/hysteriska klipp. Älska youtube. he he.

Sen kom hennes pappa då tillslut och hämtade upp henne och de drog iväg. Jag och min mamma blev då kvar framför datorn och fortsatte med vårat spelande Secret Files 2. Skoj skoj skoj. ^-^

Anneli skulle sova hos mig och kom tillbaka runt tio. Familjen hade då redan gått och lagt sig och hon och jag fortsatte vårat klipp maraton. Ju längre kvällen gick desto lägre blev nivån på humorn. Hysteriskt skrattande på hög nivå.

Vid ett var det god natt och vi kröp ner i min dubbelsäng. Somnde som en stock!

Studio: under construction

Förra året ville jag göra om den gammla lekstugan till ateljé. Det fick jag inte, så jag tog över pappas snickarverkstad. Det var ännu mindre populärt så, i år, då får jag som jag vill. ^-^

Har jobbat sammalagt två dagar nu. Började så här:

Den ska tömmas på skräp.

Som ska upp på garage-vinden.

Last efter last...

Kafferast! ^-^
FATTAR inte hur allt fick plats i den lilla stugan.

Nu är den i alla fall tom.

Och jag har målat om utsidan (inte hela än)

Inte illa för bara två dagars jobb, tycker jag.

Har sopat ur och tagit bort spindelväv, målat om utsidan och nu ska vi släpa in masonitskivor och spika upp, så jag får inneväggar också. ^-^

KOMMER BLI SÅ JÄVLA BRA!!!!!!

Socialisering

Var och hälsade på hos Emelie. Vi tog en kaffe och satt och surrade bort ett par timmar. Sen for jag hem igen. Mat måste man ju ha.

Vid åtta åkte jag och plockade upp Emelie igen. Hon ska skaffa katt och jag erbjöd mig vara chaufför när hon skulle hämta den.

Sen åkte vi hem till henne igen och blev underhållna av den väldigt nyfikna nya inneboende. SÅ söt!

Kvällen spenderades framför tv:n och skräckfilmerna avlöste varandra. Vi drack kaffe och åt glass och hade väldigt trevligt fram till två på morgonen, då var det dags för mig att återvända hem igen.

En väldigt trevlig dag/kväll/natt. ^-^

Sexey!

Temafest hos Anneli. Var oerhört skoj. Folk hade ekiperat sig för kvällen tema. Det grillades och dansades och dracks alkohol och lektes lekar. LYCKAD kväll, helt enkelt.

Jag sov på Annelis soffa och, på grund av att man åt mitt i drickandet och sen allt dansande, så mådde jag faktiskt väldigt bra på morgonen efter, och bilturen hem kändes inte allt för lång.

Lyckat lyckat lyckat.

Tack supertjejer för en oförglömlig kväll.

Rullar på

Sakta men säkert börja nu mina planer anta fysisk form. Det var tveksamt ett tag, men nu verkar det som om allt kommer att ordna sig.

Jag kom in på mina halvtidstudier, har nämt det förr, och när jag kommer hem på måndag kommer jag nog ha jobb också. Det verkar som det blir en heltidstjänst, inte halv, som jag ville ha först, men jag tar vad som bjuds. Pengar måste man ju ha. Men denna sommaren kommer jag inte ta på mig fler skift än de jag tilldelas nu i början. Förra året tog jag allt jag fick. Nu vill jag ha lite fritid också.

Jag och min mamma har varit och shoppat. Det var riktigt trevligt och gick ganska så snabbt, varken mamma eller jag är sådana som dräller runt och ska kolla överallt. Vi har oftast en plan när vi väl åker in, och det hade vi även denna gången.

Vi siktade på Lindex och det blev också det enda stoppet för oss. För mamma blev det en ny topp. Jättefin, orange. Så kul att se lite färg på mamma. Först var hon skeptisk, men sen när hon provat tyckte hon mycket om den.

För mig blev det en ny BH, äntligen, mina gamla är jääättetrasiga. En bikini, nån sån har jag inte ägt på ett par år nu. Ett par jeans, byxor som passar, YAY!! Å tillslut, en ny topp, även till mig. Skitfin, verkligen. Orange den också. ^-^


Vi har beställt en ny kamera till mig, mamma vill inte låna ut sin. Jag är "ute å svirar" lite för mycket för att hon ska känna sig trygg att lämna den i min vård. Jag förstår henne lite. Vi hoppas att den ska komma idag, annars blir det på måndag. Äntligen kommer jag kunna inkludera bilder igen i skilldringen av mitt liv, här och på fb.

Helgen kommer att bjuda på ny tripp utomläns. Upp till Umeå och mina supertjejer, bär det av igen, nu ikväll. Runt sju ska jag vara där. Då ska vi grilla, och sen blir det alkohol och lekar. Ska bli så sjukt kul. Jag, Anneli och Karin har suttit och peppat varandra över fb. Ser verkligen fram emot det här. ^-^

Jag och Lee fick för första gången telefonkontakt igår och vi satt och surrade om allt och inget fram till typ två, då det var dags för mig att krypa ner i min uuuuuunderbara säng.

Nu har jag dragit igång bastun och ska in där en snabbis innan jag åker och inhandlar kvällens förnödenheter. Sen blir det väll lite käk, så man står sig tills jag kommer fram i Umeå. Sen piff, och iväg.

Ska se om jag kan hitta mitt handsfree så ska Lee "hålla mig sällskap" på min resa upp. Jag pratar bara mobil när jag kör om jag kan ha händerna fria.

Så... Det var väll allt från mig för stunden. Ha en trevlig helg och håll tummarna för mig på måndag. ^-^

Puss

home sweet home

She's baaaack!

Tillbaka hemma nu. Resan gick snabbt och innan jag visste ordet av så fick jag äntligen hålla om min mamma igen. Lycklig. ^-^

Första helgen avslutad, med väldigt goda resultat. Fredagskvällen bjöds på Pizza, öl och film med familjen, i mitt hem kära hem. Å äääääntligen fick jag mig min efterlängtade bastu. SÅ skönt.

Lördag var stadsvandring med familjen å sen lite häng hos Cesar innan det bar tillbaka mot Domsjö. Där bjöds det på grillat, öl och mys.

Hade lite tråkigt, men fick sedan tag på Emelie och vi fick reda på att det tydligen var kulturnatt uppe i Umeå. Vi var uttråkade å bestämde oss för att försöka få tag pengar och en bil och sen bara dra.

Så, sagt och gjort. Två timmar senare var vi på väg. Jag, Emelie och Cilla. Blev en väldigt lyckad resa och jag hade väldigt roligt.

Sen, söndag var en bakisdag mest bara. bastu, god mat och tv-spel med min mamma. Nu är livet som det ska vara. Familj, öl, vänner å en massa god mat. Har ätit mer dessa fyra dagar än vad jag gjorde på en vecka där nere. Nööööööjd tjej! ^-^

Så kom då måndag, i vanlig ordning, och detta är då startskottet för påbörjande av administrering av livet. Har ju en del planer som ska sättas i rullning. So far so good, än så länge i alla fall.

Nu är det dags för tankning (kaffe) och sedan ska mitt rum ställas i ordning. Allt jag skickat hem ska sorteras, alla kläder ska gås igenom, vad passar och vad gör det inte o.s.v.....

Så gött att vara hemma igen. ^-^

Sett fel.

FEL DATUM!!!

Jag flyger hem den 21:a! Inte den 23:e!!!! 14:25 lyfter jag från Florens och anländer i Umeå 21:10.


Jävla tur att jag såg det. Annars hade det kunna gå illa.

Nu har jag flyttat och sitter för närvarande och skriver på daniels dator. Kan inte springa in och ut hos honom. Så det blir nog minimalt (om ens något) bloggande fram tills jag kommer hem igen.

Då är det alltså bara 5 dagar kvar nu. WAHOOOOOOOOOOOO!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Puss å ses!!!!

Singelsiffran är kommen!!

Då var det strax dags. Bestämde mig för att ta mitt pick och pack md mig när jag ska iväg ikväll, och flytta in på en gång. Så får man sova imorgon och slipper brottas med allt då.

Klockan sju ska festen börja, men jag blir kvar här hemma så länge Ditte behöver mig, för att dra mitt stå till stacken (eller dra BORT det kanske det ska vara).

Just nu sitter jag och ska käka, sen blir det en sväng för att inhandla alkoholen för ikväll och sedan en dusch och piff, inför kvällen.

Sen är beger jag mig iväg. Hoppas det inte blir allt för sent bara, men Ditte verkar väldigt målmedveten, och eftersom jag redan är utstädad, ska hon bara ta vad hon vill ha, sen slängs resten. Ska väll inte ta allt för lång tid, tyck man. ^- ^

Då var det bara 9 kvar...

Vad heter delen mellan det djupa och grunda av poolen?

Allt igenom en väldigt bra dag faktiskt.

Har egentligen inte gjort så mycket.

Kontakt med hemvärlden, var väll det största som hände mig idag. Låter inte som så mycket, men det gjorde helt klart min dag, utan tvekan. Saknar alla där hemma så mycket så jag håller på att gå sönder. The gospel truth.


Har ont överallt. I kroppen, själen och, framför allt, hjärtat.

Kroppen, för den krampar konstant. Fötter är värst. Får så ont vid de underligaste tillfällen, tittar ner och ser bara konstigt formade klumpar vid knölarna. "Är det inte där mina fötter borde vara" var min inledande reaktion den första dagen, för de såg verkligen INTE ut som några fötter jag sett förr. Totalt senadrag, i bägge bärendebyggnader. Vet ej varför, men de gör så.

Själen, för den gör sitt bästa för att jag inte ska komma bort. Agerar som något slags dragplåster för hjärta och hjärna. Vanligtvis kan detta skapa problem, men nu för tiden är det mer som den bara ser till at hjärna också finns med i bilden. Hjärta styr ALLT. Från. och. med. NU. Inget annat tillåts. Då kreverar jag.

Hjärtat...ja, hjärtat... Det skriker.

Av sorg, för den förlust jag, än en gång, går igenom.
Av lycka, för vad jag kommer återfinna.
Av hopp, för framtiden... Den jag aldrig trodde jag skulle få se.
För så mycket, som jag inte ens kan ge ord till än.

Är det något jag vet, så är det, att mitt hjärta vet ALLT.
LÅNGT innan JAG gör det.
Hjärna brukar vilja ha (och FÅ ett ord med i spelet), men inte nu längre. Det är en ensam herre på täppan just nu. Detta kommer bli ett jävla nystan att reda ut när jag kommer hem, men jag kan verkligen inte ta det nu.

Vill, inte bara överleva, utan LEVA denna sista tiden. Värme, lycka, umgänge... Å senhem. Innan fler hinner lämna mig. Det är mitt mål. Alltid lättare att lämna, än attbli lämnad. Klarar nog inte mycket mer av den varan...

10 days...

Bara två kvar till singelsiffrigt. ^-^

Det här är höjdpunkten på mina dagar nu för tiden. Den halv-timme strax efter det att jag ätit. Sitter med min kopp kaffe och tittar på någon film/serie.

Halv sju, då är det ok att laga middagen. Äter bara frukost och middag nu för tiden. Mellan det är det kaffhink som gäller. Jag under-budgeterar antagligen, men då vet jag i alla fall att min sista vecka här kommer att te sig fin fint. Å så har jag sista helgen att se fram emot, då vill jag inte behöva snåla utan kunna njuta ordetligt, på avslutsfesten.

Om jag äter som jag gör nu så, med vad jag har inhandlat, har jag mat i ca: en vecka till. Å det går på denna veckas budget. Det lämnar mig 1000 kr att rocka loss på nästa, SISTA veckan. ^-^

Biljetten hem är ju sedan länge bokad och betald, pengarna till taxin som ska ta mig till flygplatsen är uttagna och säkert undanstoppade. Så allt, vad gäller ekonomin, för hemfärden, är helt fixat. Nu ska jag bara leva här den sist tiden.

Denna veckan har varit riktigt jobbig. Gör inget annat än att fördriva tiden fram till halv sju, då jag äter och sen behövs bara en film eller två, sen är det ok att gå och lägga sig, bara för att göra om alltihop nästa dag.

Vädret har ju inte gjort min vardag bättre direkt. Bara regn, regn å regn. Det är ju inte utan att man blir lite deppig. Har velat gå ut flera gånger, men behöver bara titta ut, så ångrar man sig snabbt.

Hade min sista final idag. Snabbt och smärtfritt. Var där kvart över nio, fick gå hem strax efter tio. Vi är inte så många i klassen, så det gick snabbt att dra igenom allt. Tror fan att det var första gången sen i fredags, som jag lämnade lägenheten för annat än att handla mat.

Har äntligen läst boken som jag har haft med mig på varje resa sen jag flyttade ner men aldrig har öppnat ens en gång. Den var riktigt bra. Utläst på två dagar.

Idag har jag kollat på film mest. The Descent, Sleepy hollow och nu ska det snart bli Sin City, ska bara göra mig en ny kopp kaffe först. ^-^

11 dagar kvar...

Det var ju skönt

Att det löste sig så. Nu är flytten permanent satt till på lördag. DÅ är det dags.

Idag är en seg dag, har inte direkt gjort några större kraftanstängningar. Fixat med inför min sista Final imorgon, fotokursen. Vet inte hur det kommer att gå, men hoppas, som vanligt på det bästa. Ett litet bildspel på ca 15 bilder är allt vad hon begär. Det var ju inte så svårt. Mest bara tråkigt faktiskt.

Har regnat till och från hela dagen, så jag sitter framför datorn och, gång på gång räknar dagarna tills det att jag får åka hem.

Fredag ska bli kul däremot. Last man standing party i den lägenheten jag ska flytta till. Ser fram emot det. Lite drygt bara att gåhem därifrån, bara för att skeppas iväg dit igen (bakis) dagen efter, men men, det är väll såna smällar man får ta, antar jag.

Veckan kommer väll, förutom imorgon då, bara bestå i utstäd härifrån. Jag är redan ihop-packad. Kom ihåg paniken förra året, så denna gången började jag i tid. Nöjd! ^-^ Det enda jag har kvar att slänga ihop är väll maten jag ska ha med mig till andra lägenheten, men den behövs ju inte tas än.

Hinkar kaffe och ser på House. Ditte är inte hemma, så jag fördriver tiden för mig själv. En dusch och sen blir det nog en tupplur för mig. Inga krafter kvar...

12 dagar...

Jahaja

det verkar som jag har blivit missinformerad.

Jag och Ditte skulle flytta först den 16:e, sen den 15:e, samma dag som Luka, trodde vi.
Men så, igårnatt, knackade sagda granne på hos mig och bad att få tillbaka sin våg. Vi lånade den för att kunna väga våra väskor.

Tydligen hade vår hyresvärd varit här och sagt att han inte kunde stanna till den 15:e, utan måste flytta idag. Vilket gör mig lite orolig, för när evelyn (hyresvärden) var här och pratade med mig om min flytt så sa hon den 15:e, men när hon gick så lade hon till "Då ses vi på tisdag". Först tänkte jag bara att hon sa fel, men om hon kör ut Luka idag, så kanske hon sade fel datum, men menade tisdag, vilket då bli IMORGON.

Jag ska se om jag kan hugga henne när hon kommer för att hjälpa förflytta Luka. Hon har i alla fall tagit på sig ansvaret att vi kommer fram till våra nya hem utan problem, och utan att behöva släpa på en massa väskor. Då kan jag fråga henne ordentligt. För mig gör det faktiskt viket som, just nu. Var ju bara en vecka kvar ändå så.

Nu ska vi se var hon håller hus. Jag har sett och hört Luka nu under morgonen, så jag gissar att hon är någonstans i krokarna. Finns ingen chans att han skulle vara uppe den här tiden annars.


13 dagar kvar.......

Nedräkningen har börjat

Nu är det bara två veckor kvar, på dagen, till det att jag lämnar Italien och beger mig hemåt.

Det har verkligen varit en helt otrolig resa och jag kommer aldrig ångra min vistelse här, men just nu vill jag bara hem. Är verkligen helt slut.

Så mycket har hänt, har träffat så många otroliga människor och kommer att sakna dem fruktansvärt mycket. Men men, de man vill, håller man kontakten med. Även om det inte är riktigt samma sak som att träffas, men det kommer vi göra också. Helt klart.

Nästa lördag är det meningen att jag ska flytta ut, till en annan lägenhet. Då kommer jag att bo ihop med Daniel från min klass under sista veckan här. Ditte flyttar iväg till Antonio, och Luka reser hem. Mer farväl inkommande alltså. Sa hej då till Felicia i fredags. Som vanligt, mycket tårar, men också mycket skratt.

Mina planer för sommaren slår in! Kom in på mina distansstudier, och hoppas nu på jobbet, så är allt som det ska, i min värld. Ser fram emot när jag åter står på svensk mark, då ska jag, än en gång, som min tradition kräver, ringa runt till mina nära och kära och, äntligen äntligen, få höra deras röster igen. Var alldeles för länge sedan nu.

Situationen här just nu är helt okej, Finals gick bra och så även min utställning. Vet inte så mycket om mina betyg än. Ett B+ och ett A, så, än så länge ser allt bra ut på den fronten. En av mina lärare ville kopiera min damkollektioner och använda i undervisningen nästa år. Då kände man sig lite smickrad måste jag säga.
Tror det var nästa vecka vi skulle få våra betygsdokument, då rapporterar jag igen.

14 days... and counting..

Upphällning

Nu har sista arbetsveckan avslutats på skolan. Nästa vecka är det Finals på riktigt. Lite nervig faktiskt.

Känns att det börjar ta slut nu, avskeden har börjat. Aron åkte i Söndags, Josefin nu på tisdag och flera andra nu om en- enåenhalv vecka.

Föga förvånande är det där mina problem ligger... Inte i Finals arbetet. Alla som känner mig vet, hur illa jag tar avsked. Även om jag, denna gången, lyckats hålla ihop relativt bra.

Skolarbetet blir inte lidande, om någon tolkade det så. Allt går framåt, som det ska. Klar med flera kurser och ska bara vänta på sista lektionen, för presentation av portfolios.

Det näst värst här (efter avskeden) är den lilla detaljen, att vi kommer att måsta flytta ut ur lägenheten, en vecka innan det att jag ska åka hem. Vi har ebtalt för hela månaden redan, men vår hyresvärd hr gett bort huset till en amerikansk skola, som ska flytta in sina egna elever här.

Så jag och Ditte blir ivägflyttade, till en annan lägenhet, den 16:de. Som om den dagen inte kommer vara jobbig nog ändå. Sen åker jag då, som sagt, hem, den 23:e. En flygtur som går relativt snabbt, såg jag igår. 6 timmar, sen ska jag vara i Umeå. Runt halv tio-tio tror jag det var.

I skrivande stund sitter jag och jobbar på min figurino-final. Man-kollektion, inspirerad av medeltiden. Just nu ser de mer ut som fasionabla storm-troopers, men men, får se hur det blir när de är klara. Har visat allt jag gjort fram till nu, och mina lärare verkar riktigt nöjda med mig. Hoppas kunna raportera goda resultat inom en snar framtid. ^-^

Nu ska jag fortsätta jobba. En liten uppdatering bara, om mig och mitt liv.

Hoppas alla har det lika bra som jag just nu.

ciao ciao!! <3 <3

Plattan i mattan

Gud, vad jag har slappat med skrivandet på sista tiden. Usch! Stygg, stygg.

Nu har Finals kommit igång och det är inte mycket tid kvar här nu. Känns skönt, å tråkigt på samma gång. Ser fram emot att få komma hem igen, men inte att lämna det här.

Det är sommarvärme här nu och brännan jobbas det febrilt på. Har träffat en hel del nya vänner, och kommit mig närmare de äldre, sen jag kom tillbaka från påsklovet.

JAG HAR ÄNTLIGEN VARIT I ROM!!!
En flera års lång dröm har till slut slagit in. Jag har äntligen lyckats ta mig till denna underbara stad. En kompis hemifrån kom ner och hälsade på mig här i Florens och sen drog vi till Rom över en helg.
Var sååå himla kul! Tack Tobias för en fantastiskt rolig vecka och en underbar helg! ^-^

Börjar luta väldigt mycket åt att kanske söka någon mer språkkurs här i Florens, för nästa höst. Har många som kommer att återvända, för i alla fall en termin. Har sökt många olika kurser och skolor redan, så vad gör väll en till. Skulle vara roligt att få spendera mer tid här, med dem.

Jag kommer att återvända till Sverige den 23 Maj, å flyger då hela vägen från Florens till Umeå. Jag har många planer både för sommaren och hösten. Hoppas att nån av dem går i lås i alla fall.

Detta blev inte dirket så sammanhängande, men nu har jag i alla fall gett lite ljud ifrån mig. Inga bilder... orkade inte tyvärr. Nån annan gång. Ska försöka bli bättre på att skriva.

Har börjat med halvtimmes-metoden. Funkar faktiskt SJUKT bra. Man ställer timern på en halv timme, sen tar man sig för något, klockan ringer och då byter man sysselsättning. Skitbra, inte bara för attt man kan jobba väldigt länge utan att det känns så mycket eftersom man byter hela tiden, man får även de tråkiga delarna gjorda för man behöver bara "lida sig igenom" en halvtimme åt gången. Så då blir det att man gör det också! Jag är ett GENI!! HA HA HA!!!

Ja ja, det var väll allt för stunden. Så vitt jag vet i alla fall.

Tack för mig.
Ciao! ^-^

Öland i bild.

Kaffe på maten, ute i solens sken.

Var på besök hemma hos Jeanette och hennes familj. Var jättemysigt. ^-^

Självklart var jag ju tvungen att återbesöka mitt träd. Gammla vänner, han och jag.

Dagen innan jag skulle åka tillbaka till Italien, så fick man säga hej då till Oskar, Mark och Greta. Vi åkte några stycken in till Kalmar och lunchade, innan det var dags att skiljas, för denna gången.

Onsdagkväll bar det av till Lee.

Vi lagade middag ihop. Pankakor och Ace Ventura. Traditioner måste hållas på. ^-^

Jag sov på hennes gudomliga soffa.

Det hela avslutades med Kaffe, kakor och choklad, inann det var dags för mig att ge mig av och påbörja min resa tillbaka igen.

Det hände betydligt mycket mer under min tid där. Men tråkigt nog så blev jag av med min kamera (vet INTE var den tog vägen), så mina bilder är begränsade.

Helgen bjöd på stor återvändning, från många håll. Musikteater och några till kom tillbaka till skolan för att hälsa på. Vi hade verkligen skitskoj och hela helgen blev en enda stor fest. Fem på fredag, halv åtta på lördag och sen vet jag inte med söndag... Men ett tag var man i alla fall uppe.

Helt otroligt roligt var det. Å så skönt att få träffa alla igen.

Så.. Nu är jag hemma i Florens igen, och har haft en tokrolig helg med grannen och hans flickvän. Träffat många nya människor och festat loss (än en gång). Imorgon börjar skolan igen. Ska bli kul. Vi får se vad som händer.

På återseende. ^-^